20:51:30
Kroppen sa "Nu är det dax"
Den 28 Mars så städade vi det sista i huset efter renovering av badrummet och vi hann även med att ta gravidkorten som jag ville hinna göra innan trillsen kom ut. Efter det så åkte vi på kalas till svärmor Marie för att fira Jesper. Efter en stund då vi varit där så började jag känna värkar men sa inget för då hade det blivit kaos :). Så jag härdade ut tills vi satte oss i bilen för att åka hem då sa jag till Emma att det kan va så att vi måste åka till Ackis ikväll eller inatt då jag hade rätt ont.
När vi väl kom hem så la jag mig i sängen för att vila och se om det lugnade ner sig. Till slut så somnade jag men vaknade kl 02 typ och hade då fortfarande ont så jag ringde förlossningen för att se vad dom tyckte att jag skulle göra.
Kom in sa dom så det va bara att väcka Emma och ta med sig väskan. Kollade av med Alva om hur hon ville göra. Hon ville sova kvar hemma så skulle vi höras på morgonen.
När vi kom till Ackis så kollade dom styrkan på värkarna och hur ofta dom kom. De va ganska täta och hyffsat kraftiga. De gjorde även en vaginal undersökning för att se och det visade sig att jag inte va öppen.
Men dom ville skriva in mig för att kolla hur det fortskred.
Till slut sa läkaren att det kommer att bli ett kjejsarsnitt idag för jag hade så pass kraftiga och täta värkar så att de ville inte riskera en vaginal förlossning. Sen hade jag öppnat mig 1 cm under morgonen.
Läkaren skulle kolla med Neo om när det skulle passa. Hon kom tillbaka efter någon timme och sa att hon har dåliga nyheter och det är att Neo i Uppsala är fullt de kunde inte ta emot oss. Utan ni ska få åka till Karlstad sa hon......
Då fick vi en chock och sa typ vart ligger det. Men det va ju bara att gilla läget inte mycket vi kunde göra åt saken.
Läkaren sa att hon skulle återkomma med besked om hur vi skulle ta oss dit. Till slut kom hon och sa att det blir inte helikopter då det va för disigt i Karlstad för att landa. Så Petra ska få åka jetplan :) Ackis har ett eget som dom byggt om till transport jetplan. Så jag fick åka ambulans med blåljus från Ackis till Arlanda hela vägen in på området precis vid planet stannade ambulansen. Jag fick åka på en speciell bår från rummet på Ackis ända till Karlstad. Den va så sjukt smal så armarna fick inte plats på den utan dom fick man försöka hålla fast sig med i varandra.Sen hade båren en defibrulator m.m som skulle stå ovanför mig precis nedanför magen så jag kom verkligen ingen stans.






Det va min första gång med ambulans och privatjet :) rena lyxen för mig medans Emma älsklingen fick ta bilen dit. Det skulle ta 3 timmar för henne så jag bara hoppades på att hon skulle hinna fram i tid vilket hon gjorde mitt hjärta.
Från ambulansen till jetplanet så låg jag på båren de lyfte in mig hela vägen. Resan gick super bra pratade med läkaren från Ackis och även med flygets sjuksköterska. Fick en del medicin under resan som skulle göra så att värkarna lugnade ner sig lite. Väl framme i Karlstad så fick jag gå ut från planet och sen lägga mig på en ny bår som tyvärr va ganska blöt då det regnade en del. Solen som alltid ska skina i Karlstad :).
Fick även här åka ambulans men inte med blåljus denna gång.
När vi kom fram till centralsjukhuset i Karlstad så va jag så varmt välkommen av all personal. Kan det ha berott på trillsen tro :).
De gjorde lite undersökningar medans jag låg och väntade på min älskling <3.
Läkaren här tyckte först att det inte verkade vara så mycket kraftiga värkar så hon hade inte bråttom till operation precis. Men sen kom värkarna igång igen som en önskan från ovan.
Så det slutade med att läkaren kom in och sa att då kör vi jag ska bara ringa bakjouren så jag får hjälp sa hon.
Det va verkligen dax nu :) allt hände så fort. De satte kateter och tog massa prover och satte nål m.m.
Narkosläkaren kom in och kollade av vilken bedövning jag ville ha och gick igenom det. Så ryggbedövning blev det då jag ville vara vaken och älsklingen skulle få va med där inne.
Vi hann inte riktigt skriva till släkten att det va dax så dom blev oroliga tydligen :( då det blev internet tystnad från oss under en ganska lång tid.
Nu blir det det igen måste mata töserna :)